hundratrettonhundratretton

Min Mormor & Farmor turades om att fira jul hos oss när jag var barn. Så enkelt på något sätt, vi var alltid hemma och vartannat år gällde. Alltid likadant.

Gemensamt med dessa kvinnor var att de alltid ville ha något att sätta händerna i förutom julstök när de bodde hos oss. Mormor satt helst vid köksfönstret och lagade pappas nät, hon satt där och smågnolade och pillade tålmodigt med maskgarn. Återkommande uppgifter för Farmor var att stoppa familjens trasiga strumpor (gör någon det nu?) och putsa husets koppar & silverföremål. När jag tänker efter minns jag aldrig att de satt sysslolösa någon gång, när det till exempel skulle tittas på TV kom broderier och stickningar fram.

 

Trots att ingen egentligen vilade förutom under nattsömnen upplevde jag inte någonsin att dom hade bråttom eller var stressade. En helt fantastisk tanke. Så mycket arbete där allt gjordes för hand men ändå ingen stress. Det måste vara bra mycket som man kan plocka bort ur agendan ändå. Tänkvärt.. Så här i laptop-beroendets och shoppingens tid.

 

Glada tankar till er denna årets sista onsdag!

Oj!

Det var länge sedan jag lämnade några avtryck här, kanske för att jag haft en intensiv höst och inledning på vintern. Kanske för att jag har det oförskämt bra. Husbygget fortskriden enligt planerna vilket kräver mycket eget arbete men också massor av glädje givetvis. Julen har firats och både mamma & barnen kom hem för att bo, umgås & vila.

Jag tror det allra mysigaste var när tösen, mor & jag gav oss iväg till midnattsmässa i den sena och kalla julaftonskvällen. De senaste åren har det känts som en skön avslutning på en hektisk tid. Att stilla sig. Att bara vara. Alla ljus, vacker sång, stämningen i natten.

Arbetet kallar i mellandagarna, det är en perfekt tid att rensa upp på kontoret, planera för ett nytt år och kanske fundera ut bra strategier.

All värme till dig som läser!