Att vara rädd om själen

 

 




Det är lyx dom gånger jag hittar knep att få riktig ro i själen -när jag känner mig lugn och harmonisk trots ett hektiskt schema i livet. Just nu är knepet rutiner. Jag har vissa ritualer som jag gör precis likadant varje dag, helg som vardag. Kanske är det så att jag likt ett småbarn mår gott av rutiner som delar in min dag, mitt liv och mina tankar i små lådor. Försöker se mina svårare tankar som jackor som jag då och då tar mig friheten att hänga upp på krok och vila ifrån. Ni vet sånt som normalt ligger i bakgrunden för jämnan och tjuvar energi och ger dåligt samvete.

 

I går var jag extremt trött efter jobbet, men så finns det änglar i byn som bjöd in till nykokt älgköttsoppa, ostsmörgåsar & rödvin. Att få sätta sig till dukat bord med goda vänner i skenet av fladdrande stearinljus är gott för själen. Ett gott liv. En god stund.

 

På fredagar när jag var barn byggde jag ofta ”helghus”. Mysiga kojor att sova & leka i under veckosluten. Kanske var det ett sätt att vara rädd om min barnasjäl?

Jag hade två byggstilar. Den ena konstruktionen bestod av ett antal stolar som jag ställde i en ring med ryggarna vänd mot varandra, över stolsryggarna hängde jag diverse textilier som överkast och stora filtar. Inne i själva kojan lade jag ett dubbelvikt tjockt täcke som golv. Jag lyfte in en bordslampa, kuddar, tidningar, böcker och mera filtar. Sista av allt tog jag in mina bästa gosedjur och en plåtlåda där jag förvarade proviant, oftast Marie-kex eller Kung Ocars pepparkakor. Ibland köpte mamma Kalle Anka kex åt mig.

I kojjan bodde jag alltså under helgerna, mamma & pappa var tålmodiga och klagade sällan på allt jag dragit fram. Det var så tryggt och mysigt att kura in sig i en alldeles egen liten värld.

Den andra byggkonstruktionen var mindre uppskattad då jag tog hela soffgruppen i besittning, så den var inte lika vanligt förekommande…

 

I dag är det fredag och en fin helg väntar. Vi bygger ju just nu hus, kanske är det för att uppnå den där trygga koj-känslan igen? Fast nu i maxformat.

Fram med spackelspadar, hammare & gipsskivor. Jag vill flytta in omedelbart!!!

 

Kärlek!


Kommentarer
Postat av: Erika J

Fina du. Kärlek tillbaka.

2010-09-18 @ 10:34:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0