hundratrettonhundratretton

Gårdagskvällen fick en rafflande avslutning. En motorcykel låg mitt i vägkorset och bredvid hade en man just rest sig upp när jag bilåkte genom byn. Jag körde ner rutan och stannade vid mannen och frågade om han behövde någon hjälp. Han ville inte ha någon hjälp men undrade sluddrigt var han var.

Mannen var antingen mycket förvirrad eller ordentligt berusad av något.

Jag körde hem till huset strax bredvid för att hämta mobiltelefonen.  Han skulle bli en livsfara om hans färd skulle fortsätta.  Jag ringde polisen som bad mig hålla uppsikt över föraren och om möjligt uppehålla honom till polispatrullen var på plats. Patrullen befann sig fyra mil bort men skulle komma så snart som möjligt. Motorcykelmannen fick relativt snabbt upp sitt fordon från marken och satte sig till att köra.

Hela tiden hade jag polisen i mobilen som sa att jag skulle följa efter. Eftersom jag vanligtvis inte brukar skugga folk, ange registreringsplåtar och signalement  blev det genast ganska spännande. Han körde mycket vingligt, ibland på motsatt väghalva ibland mot diket.

Han körde turligt nog sakta.


Jag puttrade på därbakom och hann fantisera en hel del. Tänk om han lagt märke till att jag skuggade honom, tänk om han var farlig, kanske han rent av bar vapen? Tankarna skenade iväg. Då och då stannade han till vid vägkanten, slutligen var situationen sådan att jag helt enkelt var tvungen att passera honom för att inte uppträda allt för misstänkt. Jag körde in på en liten skogsväg, släckte ner bilen och väntade på att jag åter skulle se motorcykelns lampor i mörkret så att jag kunde uppta skuggningen igen.

Hjärtat bultade. Så här nära en actionscen hade jag aldrig varit.

Till sist kom mannen och jag hakade på. Polisen meddelade mig att dom nu bara var någon mil bort. Jag noterade att jag körde på reserven. Flera mil bort till närmsta tankställe! Jag fortsatte fantisera. Tänk om jag får soppatorsk i obygden och kvällsmörkret och mannen vill hämnas på mig! Jag kollade för säkerhets skull knappen i bilen som man med ett tryck kan låsa alla dörrar med.

Efter en stund insåg jag att jag tappat bort honom. Jag vände, kollade infarterna på närliggande skogsbilvägar. Jätterädd. Slutligen såg jag honom, han hade vinglat av vägen och motorcykeln låg i ett dike. Han stod bredvid och hade tänt en cigarett. Precis då fick jag meddelande att polisen strax skulle vara på plats och att jag kunde vända åter.

Ett spännande och annorlunda uppdrag, men åh så skönt att åka tillbaka hem. Jag hade fått nog av äventyr den här dagen.