Drömmar om båt
Så här ser det ut när jag åker till skörgårdsön.
När jag tittar på bilden känner jag doften av saltvatten och kan inom mig höra
måsarna som flyger runt färjan. En underbar känsla. Jag ska drömma gott inatt!
Mattegrubbel
Tösen tittade in på kontoret idag med skolböckerna under armen.
Hon visade dagens matte-tal vilket fick mig att minnas min motvilliga
inställning till Matematik under skoltiden. Eftersom jag aldrig tränat
mig sedan dess kan jag lätt påstå att jag absolut inte förstod ett smack
av det hon berättade. Ett främmande språk helt enkelt.
Men jag är ju världsbäst på andra saker och det får duga fint, fast jag
är ytterst tacksam att min tös inte räds utan pluggar på.
Med full fart mot huset i skogen och middagspyssel!
Fikabrödsbakande Mor
Mamma ringde häromdagen och erbjöd sig baka till sonens tjugoårsdag.
Hon är en pärla! Ja tack snälla svarade jag snabbt. För utom att det passar
så bra i mitt knepiga tidspussel (sena kvällar) så blir allt hon bakar så gott!
På bilden har jag fotat en av hennes favoriter: Lisas kalastårta, smultronen
är plockade under äppelträdet på skärgårdsön.
Moder sol är minsann vad hon är!
Hur många svarta plagg finns i din garderob?
Har ägnat kvällen till klädsortering i mina garderober. En sak är säker:
Inte ett enda svart plagg till är välkommet här. Det är ju helt galet vad
mycket svart. Dessutom flera stycken av varje klädtyp, varför i hela världen
köper jag samma om och om igen? Tala om urtrist. Nattsvart!
Så inte ett svart plagg ska köpas på mycket länge. Fram för färg nu!
Hur många svarta plagg har du i din garderob? - Ärligt.
Bild lånad från ukstyle.se
Snöhus
I byn som jag växte upp i fanns inte så många barn vilket nog gjorde att
jag fick utrymme att utveckla min egen fantasi. En av mina favoritsysselsättningar
om vintrarna var att leka i de gigantiska snöhögarna på vår gård. Där byggde
jag olika kojjor med rum. På en och samma kulle kunde jag få plats med vardagsrum,
sovrum, toalett och kök. I köket tillredde jag mat till alla skogens djur. Jag bröt
småpinnar från träden och använde som köksredskap. Innefrån familjens middagsbord
smusslade jag matrester som jag låtsades att djuren skulle bli nöjda och mätta av.
Mitt allra tydligaste minne av snökojjorna och leken där var när jag skulle gå in
om kvällarna. Jag kunde lägga ut tygbitar som jag låtsades att de små djuren skulle
sova på, jag tände också ljusstumpar som mamma givit mig för att de små
inte skulle bli skrämda av vintermörkret om nätterna.
Det här var fullaste allvar och min skräck var tanken på om mannen som plogade hos
oss skulle skotta över mina hus medan jag sov.
Till detta ska sägas att jag aldrig någonsin såg riktiga djur i mina kojjor, men i min
barnavärld gjorde jag gott och räddade många varelser från att frysa och vara hungriga.
Kär julrest
När jag städade undan julen för ett par veckor sedan och skulle slänga amaryllisen
upptäckte jag en ny knopp och klippte av den och ställde i vas. Hade egentligen gett
upp hoppet om den. Men till min glädje såg jag i morse hur det strävsamt sakta
försöker blomma ut. Som ett litet vardagsmirakel. Det finns en hel del sådana
runt om oss alla.
All värme till dig som läser här!
Löktoppen
1. Vitlök
2. Röd lök
3. Gul lök
4. Purjolök (bubblare)
5. Gräslök
6. Chalottenlök
7. Silverlök
8. Luftlök
9. Ramslök
10. Pärllök
Eftersom jag använder så himla mycket lök hela tiden har jag en
korg framme sissåhär i köket. Ser trevligt ut tycker jag!
Karlavagnen
Sitter och jobbar sent den här kvällen. Har radion på som sällskap.
Det är ju Karlavagnen såhär dags på dygnet. I kväll handlar det om
att vara föräldrer till funktionshindrat barn. Hur det är och vilka erfarenheter
man har.
Jag trodde att jag inte tänkte så mycket sådana tankar numer men
det blev väldigt tydligt just nu att jag känner hur mycket som helst.
Så många upplevelser, så mycket kamp...när jag tänker på det som har varit
blir jag rörd inombord. Att jag har klarat det. Att mitt barn har hittat sin egen väg.
Allt blir bra till sist.
Skärgårdsfönster
I natt har jag drömt om den finaste plats jag vet.
Och om några månader är det precis så här det kommer att se ut. Ljuvliga tanke!
Det här är det köksfönster vilket jag tycker om att titta ut genom allra bäst.
Skärgårdssommar. Kall saft. Barfotaliv. Fisk. Klippor. Fräknar. Solvarm hud.
Kan det bli bättre?
Det bidde inget
Jag hade bestämt mig för bakning ikväll, men när jag till sist kom hem fanns inte
mycket energi kvar. Så det bli att dressa om till mysiga overallen och krypa ner
under mjukfilten jag fick i Julas. Ska fixa hela tv-kannan med kryddigt te, goda smörgåsar
och lyssna på skivor. Det blir väl mer Knopfler kan jag tänka. Det är en sådan dag.
Favoritsmörgås:
Grovt bröd med fetaost, mungbönsgroddar, torkade tomater & rödlök
All värme!
Pappa & Jag
Pappa hade en gammal traktorliknande bil som antagligen följde med fastigheten då han och mamma köpte den.
Bak på bilen satt en grönmålad trälåda. Bland det bästa jag visste var när jag fick sitta i lådan när pappa körde runt på dom gamla byvägarna. Jag minns doften av bensin och pappas glada uppsyn där han satt och radade fordonet i sin blåa hatt. Det var ett himla oväsen från den motorn, men det gjorde inte ett dugg. Jag försökte överösta motorljudet med min sång vilket inte alls gick. Det var en frihetskänsla att känna vinden i håret och guppa runt på smala vägar i skogen. Pappa, jag och alla träd. Vi åkte förbi Anderssons, bönhuset, Melkers och ner till stugorna vid havet.
Havet fanns nära, Pappa hade båt och tyckte mycket om att fiska. Ofta frågade han mig om jag ville följa med, jag kunde ju få ro när vi tog upp näten. När han undrar det ställde han frågan som om att det inte spelade någon roll om jag hängde med eller inte. Fast innerst inne visste jag att han tyckte om mitt sällskap på havet. Båten låg ytterst i viken nedanför ”Fred:s”, jag tyckte vi hade den bästa båtplatsen närmast den muddrade kanalen. I kanalen fick jag lära mig att det var farligt att bada, det var djupt och kallt vatten där. Men jag och min kompis Anna-Lena cyklade dit ändå, i smyg. Jag kommer väl ihåg den pirrande känslan av att hoppa i plurret just där det var som farligast i min barnvärld!
Outslitlig musik
UNDERBARA MARK KNOPFLER!
Musik som aldrig tar slut eller kan förbrukas. Har spelats hos mig massor av år utan att jag tröttnat.
Hans röst kan lyfta vilken dag som helst eller om så önskas förstärka vemodskänslor. Inget slit och släng.
Jag storälskar:
* What it is, Brothers i arms, On every street, Why worry för att nämna några.
Vad har du för favorit som inte går att tröttna på?
Musik som aldrig tar slut eller kan förbrukas. Har spelats hos mig massor av år utan att jag tröttnat.
Hans röst kan lyfta vilken dag som helst eller om så önskas förstärka vemodskänslor. Inget slit och släng.
Jag storälskar:
* What it is, Brothers i arms, On every street, Why worry för att nämna några.
Vad har du för favorit som inte går att tröttna på?
Småfåglars närvaro
Japp! Då är det måndag och ny vecka. Tösens dator har havererat och ska hämtas upp i dag
efter jobbet och transporteras till Data-doktorn. Hoppas att den går att rädda då hon har värdefulla
grejjor på den som sitt lysande bokmanus till exempel. Sen blir det nog bakning om jag hinner, om
en vecka fyller gossen hela tjugo år. Det är helt otroligt! Mitt yngsta barn blir två decennier!
Hur gick det här till?
I morse när jag travade ut till bilen såg jag småfåglars närvaro på lilla fågelbordet. Det är en bra sak
att se en kall vintermåndag.
Min morgons afforism på köksbordet:
" Jag öppnar hjärtat för det som får själen att sjunga"
Glädje till dig som läser!
Gardin nostalgi
Häromdagen hittade jag en bit trasig gardin i förrådet. Tyget har min mamma valt
som hon sedan sydde gardiner till mitt barnarum av. Jag vill gärna använda det som går
eftersom tyget ger mig glada minnen så jag har sytt en pyttegardin till lillprinsens rum.
Lillprinsen ska sova hos oss på lördag få se om han godkänner mitt verk.
Jag har dessutom sparkat igång min mors gamla Husqvarna som visseligen inte går felfritt,
men nostalgin är det inget fel på, så det är värt att acceptera trådtrassel emellanåt.
som hon sedan sydde gardiner till mitt barnarum av. Jag vill gärna använda det som går
eftersom tyget ger mig glada minnen så jag har sytt en pyttegardin till lillprinsens rum.
Lillprinsen ska sova hos oss på lördag få se om han godkänner mitt verk.
Jag har dessutom sparkat igång min mors gamla Husqvarna som visseligen inte går felfritt,
men nostalgin är det inget fel på, så det är värt att acceptera trådtrassel emellanåt.
Missad serie
Det senaste året har jag spenderat minimal tid framför tv:n. I och med det har den
fantastiska serien Solsidan gått mig förbi. I går kväll hade vi lånat Boxen, hela säsong 1,
och jag var klistrad framför samtliga avsnitt. Det var totalt befriande att sitta där och
bara skratta. Hur kan jag ha tillåtit mig att missa detta?
Underbart, underbart!!!!
Promenad i min by
Häromdagen var det tjugofem minusgrader men idag är det lite av vår i luften.
Kameran fick följa med på promenix! Jag är verkligen övertygad att valet att flytta på
landet är helt rätt! Så bäst!
Kameran fick följa med på promenix! Jag är verkligen övertygad att valet att flytta på
landet är helt rätt! Så bäst!
Såpa abstinens
Här där jag bor är skogen runt huset som allra vackrast nu, gnistrande snötyngda grenar och
strålande sol! Jag bor i ett vykort!
Vaknade pigg och utvilad med städenergi i kroppen. Jo, det kan inträffa då & då!
Det blir skön lördag med såpaskurade golv och renbäddade sängar. Inget slår såpadoft!
Efter detta väntar badrumsprojektet. Senare idag kommer kakelsättaren!
Med skrattgropar i hjärtat vinkar jag ut till världen!
Sega köttets afton
Men hörrni! Vilket segt kött jag lyckades åstakomma till middag. Egentligen skulle det
vara omöjligt med en sådan toppenråvara som innanlåret av älgkalv var, men som sagt
jag misslyckades och det blev kanske ingen höjdare. Men jag fick mitt glas fredagsvin
och det räcker gott. När det obligatoriska sötsuget infann sig efter maten gjorde jag
toscapäron-himmelskt gott, en klart bortglömd sötsak.
Nu väntar lite soffhäng och en tidig sömn, i morgon blir det fortsatt husbygge.
Badrummets tur nu.
All värme!
Katten har väl också rätt till lite fredagskänsla
Jo, det var en kall katt som stod på bron i morse med massor av snö i pälsen.
Jag hade lite dåligt samvete med tidsbrist som inte skulle innebära någon kramtid
med katten innan jag skulle bege mig till kontoret. Då kom jag på den briljanta ide´n
om hur jag skulle kunna kompensera kissen. Räkor! Medan jag åt min morgongröt
fick mitt kelsjuka djur lyxfrukost. Han satte i sig en hel burk räkor i lag.
Så idag får han sitta ute i sitt frigolithus och rapa skaldjur, det måste ändå vara bättre
än skogsmöss?
Katten har väl också rätt till lite fredagskänsla?
Förmiddagsuppdrag
Har haft lite hemtjänstuppdrag på morgonen. Tösen är sjuk med feber & halsont.
Jag tycker det är så mysigt att handla hem mat till barnen nu när dom är vuxna.
Överaskningskassar med mat som jag vet gillas (eller åtminstonde som gillades förr)
Sen är det väl ett extra plus för den studerande unga varelsen att inte själv behöva
slanta upp för maten.
När min pappa fortfarande var yrkesverksam och jag var hemma och mammaledig kom
han då och då förbi på luncherna med just sådana överaskningspåsar. Ofta var innehållet
detsamma varje gång och givetsvis mycket välkommet!
Nu hoppas jag på att all frukt & mat gör susen så dottern kommer på banan igen.
Jag har en varm känsla inombords! Älskade ungar!
